Resonerar med mig själv

En grå tillvaro skapar ångest. Jag försöker att resonera med mig själv, men tycks alltid vara på fel plats. Där idéerna skapas, finns inte material. I stunder då jag önskar, existerar inte tillfredsställelsen. Och där jag bara har en vilja, finns problem att genomföra och ta sig runt. Det saknas alltid något och det handlar inte om att bli nöjd. Det handlar om att kunna ta sig vidare med ett obeskrivligt mående. Ett humör som jag inte kan kontrollera.

En grå lördag. Ångest. Te. Försiktigt skapande. Skönlitteratur. Gömd under en filt.

sv: skönt att du tror på det:) Jag trodde inte jag skulle bli av med det, nästan, hehe.

Svar: hejsan, tack så mycket för uppskattningen. Själv har jag lite svårt för namnet faktiskt, har varit på god väg att byta flera gånger, men ja, det bara kom, jag skulle testa om man kunde skriva bloggadressen med å, ä eller ö när jag skapade bloggen, och det där " hållplatsverkligheten" var det första jag tänkte på. ;) lite skumt jag vet.



Tittade in din lilla shop, grymt fina saker du gör!