Min ansökan om sommarjobb på Liseberg, skickades in i slutet av januari. Än har jag inte fått något svar, därför började jag undra. På hemsidan kan man läsa att alla kommer få besked i mitten av mars. Det är snart - vilken dag som helst. Jag är nervös, förväntansfull och sitter som på nålar. Tänk om jag får jobbet, det skulle vara fantastiskt! Samtidigt vet jag att chansen inte är att räkna med. 7000 ansökningar, hur stor är chansen att det är just jag som kommer att få en anställning?

Om jag får jobbet, kommer jag bli väldigt glad. Jag har velat jobba på Liseberg i flera års tid, men det är först denna sommar, som jag är gammal nog att börja. Jag är säker på att en sommar på Liseberg skulle ge mig mycket bra erfarenhet; både inför kommande arbeten, men också för min egen personliga utveckling.

Det jag oroar mig för, är om jag inte får jobbet. Det kommer att kännas som ett misslyckande. Var mitt CV inte tillräckligt bra? Vad gjorde jag för fel? Kunde jag ha gjort något annorlunda? Jag tycker inte om att misslyckas, speciellt inte om jag har gjort mitt bästa. När jag skickade in min ansökan till dem, kände jag mig stolt över mitt personliga brev. Blir jag nekad, kommer det att kännas dåligt. Det kan vara för att det är mitt första seriösa jobb jag söker, det är nog största anledningen. Sen att jag hoppas så mycket, kommer också bidrag med sin del av en än så länge oklar besvikelse.
 Dessutom, om man inte tänker på just detta arbete, känns motivationen till att söka andra jobb inför sommaren, inte speciellt stor. Jag har ingen lust, helt enkelt. Jag vill ha ett jobb, men jag känner mig inte tillräckligt stark för att få ett nej. Istället hoppas jag riktigt mycket på en anställning på Liseberg. Blir jag inte antagen, får jag hoppas på att förra sommarens jobb, även detta år står öppet för mig.

Jag vill så gärna ha jobbet. Snart kommer beskedet. Jag kan inte göra annat än att hoppas.