Jag försöker ha en positiv inställning till den vardag jag befinner mig i. Alla kan göra misstag och man måste kunna förlåta. Men jag vet inte om jag orkar ha överseende med stökiga elever, lärare som är ignoranta och inte kan göra sitt jobb, själviska vänner som lämnar en och skolarbete som inte tillfredsställer. Jag vet hur livet kan vara och jag vet att vardagen jag befinner mig i nu inte är något jag vill uppleva länge till.
Lektionen idag var inte mycket till nytta. Materialet vi tilldelades var uselt och till ingen hjälp alls. Jag kunde lika väl ha åkt hem, men var istället lydig och stannade kvar. Att skolka på måndagarna känns lockande, men jag står ut. Att gå till skolan varje dag tar emot, men jag åker ändå. Trots att det känns jobbigt, gör jag vad som är rätt. Vad som förväntas av mig, trots att jag egentligen inte har lust.


Dagens utväg blev en fika.

Irritationen är oundviklig. Idag orkade jag inte med folks arroganta beteende och det slutade med att jag vände på klacken och styrde stegen mot Haga. Där satte jag mig på ett fik, försökte njuta av en kaffe mocka och väntade på att båten hem skulle gå. En ganska okej utväg, men fikakontot kommer med all säkerhet att slå i höjden om det fortsätter i samma stil.