När timmar blir till dagar och sommar blir till höst. Det har redan gått en månad sedan jag hade den vita mössan på och med glädje lämnade gymnasiet bakom mig. Sen dess har det skett en hel del, både förändringar och återblickar. Mammas hushåll flyttade i början av juli in i en enplansvilla en bit utanför Göteborg. Jag bor också där – ett tag i alla fall. Vägen ner till busshållplatsen har redan gjort mina fötter ömma, kanske med tanke på att jag också går omkring på hotellet flera dagar i veckan. För mycket ledigt har jag inte haft. Mitt schema inför sommaren började förra lördagen och sen dess har jag bara haft en dag ledigt. Härligt nog har jag en ledig dag imorgon för att samla kraft och jobba några dagar till. I helgen är jag dock friare och de fina dagarna – de blir fina oavsett väder – ska jag – nämligen – tillbringa hos Rickard i Stockholm. Det var fem veckor sen sist…


När fina vänner vill umgås över en fika

I övrigt gör jag inte mycket annat än att äta, jobba, sova. Typ, för ärligt talat är jag hungrig mest hela tiden och tröttheten har slagit till på riktigt. Dock finns det ibland fina vänner som vill umgås över en fika och det tackar jag inte nej till – speciellt inte med tanke på framtiden. Det är ju dags att gå skilda vägar – oavsett om det faller sig naturligt eller inte.

Kära ni, ha tålamod. Jag finns kvar och så också mina ord. Jag ska bara ta mig tiden att dela med dig av det som kretsar i mitt huvud. Tack för att ni läser.