I tryggheten behöver jag inte vara rädd
Den senaste tiden har jag tänkt en del på vintern på caféet, på människorna jag mötte och på situationerna som uppstod. Där finns hela tiden en känsla av oro; det känns att minnas, jag känner av ett obehag. Saker som påminner mig om i vintras - det behöver nödvändigtvis inte vara något extremt eller dåligt - gör att jag åker tillbaka i minnet, upplever stunder på nytt; som i en film med diverse urklippta scener. För det mesta är det en doft som får mig att minnas; doften av kaffe, nybakade bullar eller handkrämen som snart är slut... Ibland är det platser eller människor jag passerar på stan.
Jag blir ständigt påmind - och jag tror att det är bra; det är så man bearbetar det som gör ont. För jag jobbar inte längre på caféet, jag har inte ångest varje dag (den upphörde samma dag som jag började på mitt nuvarande jobb), jag äter ordentligt, sover gott, kan vara med R varje kväll och se livets ljusa sidor. Jag lever i trygghet; då är det lättare att minnas och känna efter, för jag behöver inte vara rädd.
Tiden på caféet är förbi, jag har gått vidare och funnit trygghet. Snart är tiden på caféet inte längre är kvarliggande känsla. Snart, när jag har blivit påmind och därefter bearbetat minnena, återstår ingen känsla - alls.
tack så mycket :) vad roligt att du gillade tipset, kram!
- tack! :D
allt bra?
Klokt tänkt. Som du säger, så behövs "bara" tid och annat som ersätter det du känt under tiden på caféet. Där är du. <3
Åh :) Var det roligt att vara ute? Gör du ju inte så ofta? Det brukar bli så om dygnet vrids lite.
Verkligen. Jag läser så himla mycket så har inte råd att köpa allt nytt.
kramar
Tack så mycket :) Den är väldigt skön iaf, hihi.
Jaa fy för det där stället alltså. Men det bra när man varit med om något dåligt är att man uppskattar alltid det som är bättre mer sedan. :)
SVAR: Tack, snälla du! Blir verkligen jätteglad! Kram
Känner igen mig i det med känslorna. Visserligen inte i samband med ett jobb, men ändå... <3
Ett härligt inlägg. Precis som du skriver "Jag lever i trygghet; då är det lättare att minnas och känna efter, för jag behöver inte vara rädd." så är det. Väx med det och finn det inom dig, fina fina Jasmine <3
Sv; Tack för dina värmande, goa samt underbara kommentarer. Dom värmer mig när jag som nu försöker att hitta mig själv igen. Det har hänt så mycket runt om nu som gör att jag känner att jag tappat mig själv lite. Jag kommer dela på bloggen, när jag har orken, modet!.
Många kramar <3
