Om hoppet
Det är just stunder, ögonblick, tillvaron utanför tryggheten som ger mig livskraft. Samtidigt är jag så rädd då. Rädd för kritik, rädd för att mista det jag har kärt - framför allt rädslan för att mista mig själv. Jag vet att jag måste våga. Att jag måste våga möta världen. Men den skrämmer, för den gör ont. Den sårar. Människor sårar. Och jag är inte redo. Inte redo för att bli kritiserad.
Jag kommer till insikt och ser att kritiken egentligen inte existerar. Inte annat än i mitt eget huvud. För det mesta är det så. För det mesta är personerna i min vardag inte elaka. Men jag är rädd för det. Rädd för att bli nedbruten och återigen tappa vem jag är. Att bygga upp sig själv kräver tid, och har man en gång blivit nedbruten tar det tid att bygga upp det som har raserats.
Jag försöker att våga. Jag tar tillfällen i akt och är spontan. Det brukar bli bra då, när man släpper på spärrarna och vågar flyta med. Det blir bra då. Livet känns bra då. Jag känns bra då, nästan. Där finns fortfarande tvivel, tvivlet på om jag passar in eller inte. Men ingen har egentligen sagt att jag inte är välkommen, inte i denna nya tillvaro.
Att jag har börjat bearbeta det som en gång var och försöker hitta min plats i nuet tar mig framåt. Det verktyget som främst behövs är mod. Jag stannar så lätt kvar i det som en gång var.
I denna nya tillvaro finns inte kritiken, utanförskapet är inte en självklarhet och ensamheten når mig inte lika lätt. Han, Ensamheten, håller sig undan. Jag är välkommen in i gemenskapen, men det är inte han. Det har jag bestämt. Det har jag insett.
Ensamheten kan också få bli ett minne. Liksom utanförskapet. Liksom kritiken. Liksom osäkerheten som valde att träda in i mitt liv när jag som minst behövde den. En gång var jag stark. Jag ska bli självsäker igen. Det är så jag vill vara. Egen. Självsäker. Älskad. Och oerhört ödmjuk inför det som livet ger.
Du satte ord i allt det jag går runt med. På riktigt. Egentligen finns all den där kritiken i huvudet ... men ändå känns den så verklig.
Önskar verkligen att du ska bli mer aktiv på bloggen, jag älskar att läsa dina texter. Jag gör det verkligen. Kom tillbaka :(
Jag känner igen mig i så mycket av det du skriver. Så himla bra skrivet verkligen, du är stark ♡
Sv: Tack så hemskt mycket! ♡
Jag känner igen mig ås mycket i dina ord Jasmine. Och du du, jag vet att du är så stark att du kommer hitta tillbaka och bli självsäker igen. Du är så bra, hoppas du förstår det.
kramar
det är så hemskt hur människor kan behandla varandra egentligen! hur ord kan skada.. förstår dig helt, känner faktiskt igen mig, det blir så svårt att kunna lita på människor igen. ha en fin lördag önskar jag!
Vet hur illa behandlad du blivit och det är inte konstigt att kritik skrämmer dig, det gör ont att inte duga och göra fel. det gör det för alla, du är inte unik på att känna dig dålig. Tack och lov får man väl säga. Du är duktig på massa saker, men negativa kommentarer kommer du alltid få, hur omodig och feg du än är. Så fram med modet nu: chansa, take a bet eller vad man säger.
Det är nog inte så hälsosamt nej, att inte göra något alls. Men det vet du ju som sagt.
kramar
du är stark jasmine!♥ Och jag tror på dig!! SV: Nyheten från sia är himla syrlig eller jaa,det är en speciell smak iaf, passar bra till jordgubbar eller melon! :) Kram
svar: stämmer ^^
Tack så mycket :)
Du är stark, du klarar detta!
svar: joo, viktigt att bemöta sin rädsla. Oftast finns den bara i skallen liksom. handlar om att våga komma ur sin trygghetszon :o
Du skriver så bra och med så mycket känsla, bara att kämpa på. Du är enormt stark :)
Är allt bra mellan dig och R vännen?
Tack detsamma!
Är inte så bra på att ta hand om mig själv, men det vet du ju.. Är inte lika bra som du på att ta tag i saker för det mesta.
kramar
Tusen tack vännen. Jo men visst var det choklad där också, inte bara en sak, utan två hihi. Snacka om att bli bortskämd.
kramar
Kikar in för att önska dig en fin helg!! :) SV: tack vännen.:) Kram
Du skriver så bra!
Kan du inte skriva ett nytt inlägg? :( snälla? .__.
Väldigt bra skrivet. Jag känner igen mig mycket i det du skriver.