Tankar som skrämmer tappar i styrka
Jag har skaffat mig en mer objektiv syn på tillvaron och på så sätt kunnat urskilja mig själv, det subjektiva. Tankar som vanligtvis skrämmer börjar tappa i styrka. Som exempel kan nämnas caféet som jag börjar jobba på för snart två år sedan. Idag är det ett minne och att tänka tillbaka skrämmer inte längre lika mycket. Det var fem månader av mitt liv - men den tiden har påverkat mig desto längre. Jag sätter stopp för det. Jag vill tro att kritiken som de gav mig inte alla gånger var konstruktiv (snarare motsatsen) och sällan verklighetsförankrad. Mitt värde som människa är högre än det som de gärna ville förmedla.
Jag börjar må bättre och jag vågar påstå att idag är en väldigt bra dag.
Ta vara på er, var ni än befinner er. ♥
Vad skönt att du känner så! Hoppas att du också har haft en riktigt bra dag :)
Låter underbart! En vändning är på sin plats när man inte riktigt mår bra från början. :S
Försöker med det.... Det går sådär.
Plugget?
kramar
Jag vet inte exakt vad det var som förse gick på ditt jobb och så, det enda jag vet var att du inte trivdes där. Men jag kan säga såhär, inte för att det skulle lösa ditt bekymmer, men jag vet hur det är att gå till ett ställe och inte trivas. Och att känna att man dag för dag tappar säkerheten i sig själv. Man vet inte vad som stämmer och vad som inte gör det. Även jag fick det med mig ett bra tag efter det. Och även nu kan jag känna att den tanken skrämmer mig, att det blir så igen. Och den rädslan har väl hållit tillbaka mig, men på något sätt har rädslan nuförtiden försvunnit successivt. Det svalnade av. Och det lär bli så med dig med. Inte bara denna gång, utan hela tiden. Den trappas ner för varje dag som går!<3
Svar: joo, visst kan vi ses någon dag! Det vill jag mer än gärna!^^
Jag är glad att du börjar känna dig gladare. Hoppas de tankarna fortsätter och håller i sig♥
så bra att du börjar känna dig bättre ♡♡
SV: Åh tack så hemskt mycket! :D
Tusen tack hihi, och vi ska till Brighton den 15 juni - 5 juli :D ♡
Vad bra att du börja må bättre. Och du ska aldrig låta någon trycka ner dig, du är starkare än det :)
Vad skönt att du känner de små ljusstunderna. Jag vet att det är svårt och våga tro på att det kommer fortsätta kännas bra till en början. Men ta vara på de stunder och ta en stund i sänder! :) Allt har sin tid.
SV: Jag vill tacka så jättemycket för att du tar dig tiden och läser och kommenterar min blogg, de värmer! :)
För att inte bli allt för privat såhär offentligt, så kan jag väl säga det som om att jag valde att börja och blogga just nu, för idag så känner jag mig mer säker i mig själv än någonsin. Idag så kan jag stå upp för mig själv, säga ifrån och börjar äntligen lära mig att ta mig själv i första hand, och leva för MIN EGEN skull. Inte för alla andra.
Jag har haft en tuff uppväxt, med en pappa som aldrig tog sitt ansvar efter mammas bortgång när jag var 11 år gammal. Där stor jag bara som ett litet barn och fick ta ALLT ansvar över syskon, en villa, laga mat, tvätta, städa och ansvara för min lillasyster som då var 7 år... Ja, allt som en förälder med en familj får dra, bara det att jag var 11 år... Och med en släkt och en pappa som gång på gång tryckt ner mig, och bara lassat på mer och mer ansvar. Såja, anledningen till att jag inte bloggat tidigare var för att jag kände inte att jag hade någon energi i den situationen jag tvingades att leva i under 8 år. Tills jag nu i somras tog beslutet om att sälja mammas gamla hus, och flytta. Starta mitt eget liv för en gångs skull. Nu har jag energin och mycket positivt att dela med mig av i bloggen och jag gör saker för MIN EGEN skull, som att blogga :).
Ojoj, nu blev det en heeel novell här;)!! Men så är det i alla fall. Livet är inte alltid rätt, men man får ha tålamod och ge saker den tid som det behövs.
Kram
Tack så mycket :)
Kul att du börjar må bättre! Hoppas det fortsätter så :)
Ja, eller hur? De är fantastiska. Älskar både soluppgångar & solnedgångar, det är så otroligt lugnande & är verkligen som terapi åt själen.
De på cafeet som menade det är idioter. Det vet du att jag tycker, och jag står för det. Du är inte värdelös, ens i närheten av så "dålig" som cafeet ville göra gällande. Du är fantastisk, alltid.
Känns som att jag sumpat alla chanser..
kramar
vad härligt att du börjar må bättre!
Svar: va härligt att du träffade likasinnade!^^ för mig har jag tappat lite tron/hoppet om att det finns folk som har liknande drömmar som mig. Det är inte det att jag har konstiga drömmar, eller så. Jag är ju som dem, de är som mig, men ändå inte. Och liksom jag gick ju i ett gymnasieprogram där "sådana som mig" ska gå på. Men ändå kändes det inte hemma. Grejen med mig är att jag inte passar in i ett "fack". Jag är liksom som en mitten cirkel som finns över alla cirklar. Har lite från allt, men jag har för lite av mycket. Så det blir att jag inte kan välja en cirkel och känna mig hemma där :o
Joo, det gör vi! Just nu vet jag inte när då jag kanske kommer börja praktisera på en tidning om det blir som jag vill, så vet inte exakt när jag kan och så. Men vi får prata dag och tid då jag vet mer om praktiken!^^<3
va bra att din dag e bra !:d
Så skönt att läsa :)
Sv: hihi jaa hon är såå söt :D
hihi tack, hoppas med det! :D Jag ska på med min kompis Agnes hos en värdfamilj, kommer bli jätteroligt! :D
Ja. Verkligen att man får samla ihop det och ta fram när det är som tyngst. Lite som nu. Jag faller lite. Kämpar. Hur går det för dig?
Jag har bara gott att säga om dig vännen <3
bra text, bra tankar.
puss
Svar: jag tyckte om dig mkt med!^^
Hoppas måendet har hållit i sig♥
Härligt att det går åt rätt håll! ♥ SV: Jaa, de är såå goda!! Precis,så tänker jag också, att bloggen ska finnas kvar så länge som det går!! :D kram
hur mår du btw?
svar: tack!<3
<3
Sv: Vad glad jag blir, tusen tack!! ♡
Det låter som sagt som framsteg, eller ja, att tiden för med sig något gott för/åt dig. Det är du värd. Någon/något som kan ge dig de där verktygen, eller för tiden med sig dom också?
Inte jag heller, den känslan får mig att känna mig fruktansvärt dålig, som inte gör, faktiskt GÖR något. Något åt saken, eller bara gör saker. Jag hanterar den genom att vara självdestruktiv.. Hur gör du?
kramar
Hur känner du dig nu? Fortfarande stark hoppas jag♥
ps. Observera att jag bytt bloggadress till min gamla patriciac.blogg.se
