Uppsatsarbetet går framåt. Eller ja, jag och min uppsatspartner lägger tid på det. Samtidigt som vi fikar och blir frustrerade över att vi inte förstår alternativt gläds åt framgångarna. Till min stora lättnad har vi redan gjort två intervjuer och under veckan har vi ytterligare fyra intervjuer inbokade. Dessa intervjuer ska sedan transkriberas, det vill säga skrivas ner ordagrant. Vi har ett omfattande arbete framför oss. Just nu är motivationen ganska bra, vilket är spännande utifrån det faktum att vårt examensarbete syftar till att undersöka motivationsprocessen - mer specifikt längs vägen mot nykterhet och drogfrihet.

Att skriva uppsats är ganska mysigt ändå. Jag och min uppsatspartner sitter på diverse café, dricker caffe latte, diskuterar uppsatsangelägenheter och delar livserfarenheter. Titt som tätt tappar vi fattningen och svär över att uppsatsskrivandet inte är förståeligt. Nästa dag känns allting jättebra. Tur att vi har varandra! Om mindre än en månad ska uppsatsen lämnas in - och så kommer julen däremellan. Nu gäller det att spurta - vilket faktiskt känns roligt, uppmuntrande och utmanande. Heja oss!


Fikar, diskuterar och transkriberar. Oktober 2016.