En betryggande plats att vila sinnet på

Dagen efter att jag kom ner till Göteborg tog jag bussen in till stan för att vandra på gatorna som en gång var bekanta för mig. Dessa gator som påminner mig om en annan tid, om ett liv som nu känns avlägset. Att återvända får mig att minnas. Att minnas får mig att återuppleva. Att leva på nytt. Att leva i nuet och samtidigt kunna relatera till en svunnen tid.

8 - juni
Där fanns behovet av att dra mig undan, dessa heliga gator skrämde mig. Bäst att vara säker, man vet ju aldrig. Här uppe vid Skansen kronan blåser Västkustvindarna självsäkert. Det får mig att sakna min barndomsö och staden därintill. Här känns marken orörd, trots att det säkert är många med mig som har trott samma sak. En betryggande plats att vila sinnet på, i alla fall för några ögonblick.


Längs gatorna i Haga och sedan andningspaus vid Skansen kronan uppe på höjden.


Läsarnas Ord
Ord från: NICOLE

Så fin text! Känns som någon slags vemod, men så fint ändå.

2016-06-22 @ 21:45:44
URL: http://nwistrand.forme.se
Ord från: Lillabus

Hur länge stannar du i Gbg? Kanske lust att ses någon dag?

Trevlig midsommar till dig med :)
Kram

2016-06-23 @ 10:47:44
URL: http://lillabus.devote.se
Ord från: Ida Lindborg ♡

Så fiint :)

2016-06-23 @ 20:45:39
URL: http://youknowiidaa.blogg.se/

Lämna ett avtryck...

Ditt Namn, tack:
På återseende?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Dina Ord:

Trackback
RSS 2.0