Från en höstpromenad 2017-10-01.

Höstens färgstarka promenadstråk blir till regnskursblöta transportsträckor i motvind. Det dröjer inte många dagar till innan de gulnade löven lämnar en sista vinterkal gren och faller till marken... Ganska fint ändå - rusket har ju sin charm. Det är dock svårare att hålla hoppet uppe för de som saknar värme och trygghet.

Jag fascineras av min dagliga utveckling och beundras av mitt tankesätt som förändras i och med mitt arbete. Att jobba med människor i utsatta livssituationer genererar sin kunskap - både om den enskilde, om samhället och dess kontext samt om sig själv. Personlig utveckling är något som kommer på köpet i samband med ett yrkesliv inom det sociala arbetet.

Mycket tankeverksamhet går åt till att bearbeta erfarenheter på jobbet. Jag tar sällan med mig stora delar av jobbet hem, men visst är risken ständigt överhängande. Ibland har jag lite svårt att värja mig mot alla de känslor, tankar och uttryckssätt som mina klienter och andra professionella förmedlar. Men jag försöker och gör mitt bästa och när arbetsdagen är slut är jag många gånger stolt över det arbete som jag har utfört. Trots att jobbet är tufft och krävande på många sätt tror jag att en förutsättning för att lyckas är att våga vila i känslan av att man har gjort tillräckligt. Att det finns något som heter "good enough" och att det är just det - tillräckligt.