I bilen på vägen hem pratar vi om den gångna dagen, minns tillbaka på tidigare dagar och delar med oss av tankar inför vår bröllopsdag. Vi pratar dåtid och framtid och lever samtidigt i nuet. Trots att temperaturen utanför bilen är knappa grader över nollan, är det i bilen varmt och kärleksfullt. Med lätt hand låter jag min vila i hans, den har en självklar plats där. Med tanken på det vi har framför oss sprids lätt leendet över mina läppar. Tiden tillsammans, då det är vi, känns så självklar.

När vi kliver ur bilen hemma i garaget finns värmen kvar. Känslan som trivsamt påminner om att vi har valt varandra, idag och i framtiden - liksom för över tio år sedan då det blev vi.