Årets julafton firade vi hemma hos R's mamma. Vi var ett mindre sällskap som åt julbord, såg på Kalle Anka och hans vänner, öppnade julklappar, fikade hembakat och mumsade julgodis. Vi satt i soffgruppen, vid matbordet eller på golvet och hade fina samtal. Det var ett lugnt, harmoniskt och familjärt firande utan stress. Ett uppskattat firande som blev bättre än förväntat och passade oss bra detta år.

 

 

Tidigare år då vi firat med R's mamma har jag tyckt att det känts avigt att äta julbord innan Kalle Anka på teve. I min släkt har vi alltid druckit glögg och ätit pepparkakor klockan tre och ätit julbord först därefter. Traditioner kan skilja sig åt mellan olika familjer. När vi pratade om det på årets afton kom det även fram att ett skäl till att äta julbord tidigare på dagen är med hänsyn till barnen (och deras föräldrar). Det argumentet köper jag rakt av! Det var faktiskt väldigt positivt att äta julbord i lugn och ro och till kvällen bara småmumsa på godis eller fika. Att äta efterrätt, kaffe och kaka, frukttallrik samt ostbricka (vilket det blir hemma hos mina morföräldrar) när klockan närmar sig midnatt är ganska utmattade. Det var betydligt mer uppskattat att kunna avsluta firandet och åka hemåt när tröttheten blev för påtaglig, istället för att behöva fortsätta middagens sjunde rond.