Dansen.

Jag är hemkommen från en väldigt fin kväll. Har umgåtts med vänner och haft trevligt. Mötte uppe Mirre nere vid Dansen. Vi gick runt, kollade läget och jag njöt i allmänhet av kvällen. Efter en stund var det ett gäng på tre killar som hojtade på oss. Det visade sig vara raggaren, jag mötte på Första Dansen, och hans två kompisar (inte de han hade med sig förra gången). Jag och Mirre slog oss ner hos dem och där satt vi och snackade ett tag. Katja dök också upp under kvällen.


Dansbanan.

Efter att vi hade förflyttat oss till berget precis vid dansbanan, dansade jag med raggaren. Egentligen var det Mirre som blev uppbjuden, men hon ville inte. Jag sa att jag kunde ta hennes plats istället. Jag vet inte om raggaren blev missnöjd, men... Ja. Han var i vilket fall som helst väldigt duktig på att bugga och jag hade roligt, när vi dansade till "Jag vill vara din, Margareta. Bara vara din, ska du veta...".


Min och Katjas plats. (Dålig kvalitet, eftersom bilden är tagen under sena kvällen.)

Jag och Katja drog oss undan en stund, satt och snackade nere vid vattnet. Där satt jag alltid som liten tillsammans med diverse vänner, där ibland Katja. Nostalgi, barndomsminnen och trygghet.
Katja var klok nog att åka hem, när det var som roligast. Själv stannade jag kvar och det ångrar jag. Man ska gå, när det känns som bäst. Inte stanna kvar bara för sakens skull. Nu har jag fått det bekräftat ännu en gång. Jag kom i alla fall hem ordentligt, efter att ha cyklat själv över ön. Duschat har jag gjort och bloggen ska nu få lite kärlek. Dock ska jag snart sova. Upp och jobb imorgon är det som gäller.
Fler bilder från kvällen kommer imorgon.
Sov gott.